Rösträtt, förtidsröstning och ombudsröstning är stora demokratiska vinster men inga självklarheter. Rösträtten ser väldigt olika ut i olika delar av den demokratiska världen.
I Sverige är riksdags-, region- och kommunvalen något som omfattar i stort sett alla svenska medborgare, som senast på valdagen fyller 18 år och har rösträtt i de tre valen. Det grundläggande synsättet i Sverige är att ”hyvla ner trösklarna” för den som som vill rösta. Valmyndigheten bygger system och rutiner för detta. Det räcker numera att legitimera sig vid röstning, röstkort behövs inte.
Det går också mycket bra att förtidsrösta (kräver inte röstkort men id-handling) och att rösta via ombud (kräver inte röstkort men id-handling). Antalet vallokaler för förtidsröstning – som man även kan använda sig av på valdagen – är hela 1 875; de minskar dock kraftigt på själva valdagen. Sverige har drygt 6 500 valdistrikt och lika många vallokaler, där man kan rösta på valdagen. I regel är det minimal kö både för att förtidsrösta, ombudsrösta och rösta i vallokalen på valdagen.
Kontrasten är enorm mot de flesta andra länder och i synnerhet världens ”näst största demokrati” USA (Indien är större). I USA gör president Donald Trump och hans Republikanska parti allt för att inskränka den nationella och delstatliga rösträtten, för att gynna sig själv och sitt eget parti, Republikanerna. Det handlar om allt från att begränsa vilka som har rösträtt och rita om gränserna för valdistrikt för att ge en orättvis fördel till det egna partiet eller en specifik grupp (”gerrymandering”) och bygga höga trösklar för dem som röstar. De höga trösklarna kan vara begränsad poströstning (förtidsröstning) och ombudsröstning, håra id-kontroller, få vallokaler, långa köer och så vidare.
I dag har jag röstat i Nyköping som ombud för min 103-åriga mamma Hjördis, som bor i Stockholm. Fick vid valurnan höra att hon är äldst i sin valkrets.
När mamma röstade, satte hon på sig glasögonen och sa att hon var intresserad av politik fast hon är så gammal. Jag påminde om att hennes röst var lika mycket värd som statsministerns, vilket hon tyckte om att höra.
Text och foto:
Jörgen Bengtson
Publicerad 8 september 2026