Huvudtal vid Roskilde domkyrka, Danmark, den 17 oktober 2026 på Margaretadagen 2026, arrangerad av Folkebevægelsen Nordisk Union.
Drottning Margareta I ligger begravd här i Roskilde domkyrka. Hon dog 28 oktober 1412, 59 år gammal. Hon var en kraftfull kvinna i en totalt mansdominerad värld. Hon grundade Kalmarunionen 13 juni 1397, som förenade Norden till en stat. Hon var en extremt skicklig diplomat, taktiker och statsbyggare. Kalmarunionen gick i graven 6 juni 1523, efter 126 år. Nu är det dags för Kalmarunionen 2.0
Något om mig själv: Jag heter Jörgen Bengtson, bor i Nyköping, är nordist sedan 1973, grundare av Föreningen Nordens ungdomsförbund 1978, dess förbundsordförande i fyra år och ledamot av lokala Föreningen Norden-styrelser sedan över 50 år. Var tidigare chefredaktör för Hudiksvalls Tidning. Är aktiv i Centerpartiet.
Varför Kalmarunionen 2.0? Huvudskälet är att Norden har det demos, det nationsbyggande kitt, som Europeiska Unionen (EU) och andra konstellationer av länder saknar. Internationellt pratar man om den nordiska modellen, som toppar alla sammanställningar. Jag sammanfattar modellen i 30 punkter.
1. Geografi: Norden är stor till ytan. Norden har ett insulärt läge i Europas periferi, stora avstånd och kärvt klimat. Norden är en europeisk stormakt, överlägset störst till ytan om man inte räknar med Ryssland.
2. Folkmängd: Norden har en stor folkmängd, 28,4 miljoner. Har åttonde största folkmängden i Europa.
3. Naturresurser: Norden har naturresurser. Vi har jord, skog, vatten, vind, mineraler och fossila bränslen.
4. Historia: Norden har gemensam historia, även som en stat, Kalmarunionen. Det var en union mellan tre riken – Danmark, Norge och Sverige – med de delar som hörde till dessa plus Shetlands- och Orkneyöarna.
5. Fred: Norden har fred mellan länderna sedan 1814. Tidigare hade vi krig, främst Danmark–Sverige.
6. Försvars- och säkerhetspolitik: Norden är en försvarsunion. Hela Norden är sedan 2024 samlat i Nato. För första gången på drygt 500 år har vi en gemensam försvars- och säkerhetsorganisation.
7. Kultur: Norden delar kultur. Basen är – vågar jag påstå framför Roskilde domkyrka – en sekulariserad luthersk religion. Vi har normer och värderingar kring kollektivt ansvar, jämn fördelning, tillit till systemet och tillit till andra människor.
8. Värderingar: Norden delar värderingar. Vi tänker ungefär lika, har samma livsstil, förhållningssätt till viktiga mänskliga och samhälleliga frågor, känner naturlig samhörighet. Skillnaderna är små.
9. Tillit: Nordens invånare har hög tillit. Högt förtroende för stat–regioner–kommuner och för varandra. Detta ger hög följsamhet för lagar och regler, effektivitet i offentliga system och underlättar samarbete.
10. Konst: Norden är i omgivningens ögon ett. Till konst räknar jag förstås konst i snäv bemärkelse men också design, mode, arkitektur, film, tv, musik och litteratur.
11. Demokrati: Norden är demokrati. Vi har starka, välfungerande institutioner, yttrandefrihet, rättssäkerhet, lokalt självstyre, debatt, remisser offentlighetsprincip, högt valdeltagande och folkbildning.
12. Rättstradition: Norden har gemensam rättstradition. Vi har lika lagar och rättstillämpning, rättssystem med hög legitimitet, kultur av kompromiss och inte konflikt, konsensus kring grundläggande samhällsfrågor.
13. Korruption: Norden har liten korruption. Det underlättar samarbete, ger effektiv verksamhet och förutsägbarhet.
14. Folk: Norden utgör en folklig enhet. Historiskt är vi relativt etniskt homogena, men samtidigt har vi under århundraden varit öppna för invandring och impulser utifrån, vilka berikat länderna.
15. Språk: Norden har till stor del ett gemensamt språk, skandinaviska. Av 28,4 miljoner invånare kan 90 procent kommunicera på svenska, danska eller norska, åtminstone skriftligt. Jag utgår från en snäv definition på svenska i Finland: 48 procent kan konversera på svenska, enligt en självuppskattad undersökning, Eurobarometern 2024. Bara cirka 300 ord är ”problemord” i vardaglig svenska, danska och norska – unika ord eller ”falska vänner”.
16. Natur: Nordens folk har en kärlek till naturen.
17. Ekonomi: Norden är en stor ekonomi. Vi är 0,34 procent av världens folkmängd men 1,7 procent i köpkraftskorrigerad bruttonationalprodukt, fem gånger större. Vi är hemmamarknad för företag och produkter, en femtedel av utrikeshandeln sker inom Norden, ekonomierna kompletterar varandra, företagen är framgångsrika, har hög innovationskraft, diversifierad produktion, är starka i forskning–utveckling och har inhemska ägare.
18. Småstatskaraktär: Nordens identitet är en liten nations. Norden har inget kolonialt arv och ingen stormaktsroll. Sverige eller Danmark är inte längre ”storebror” – Norge och Finland är likvärdiga länder.
19. Öppenhet: Norden är öppen mot omvärlden. Det ger Norden en global medvetenhet och närvaro.
20. Jämlikhet: Norden är jämlikt. Nordens länder har små ekonomiska och sociala skillnader i fördelning av resurser, har lika möjligheter och jämställdhet mellan könen.
21. Livskvalitet: Norden har hög livskvalitet. Mätningar av lycka, social trygghet, balans arbete–fritid, miljö och natur placerar Norden i topp.
22. Livslängd: Norden har hög förväntad livslängd.
23. Utbildning: Norden har hög utbildning och kompetensutveckling. Vi har skattefinansierad utbildning, hög kvalitet, hög nivå, stark folkbildning och vuxenutbildning. Det ger stort humankapital och hög konkurrenskraftt.
24. Innovation: Norden har hög innovationsnivå. Forskning och utveckling är stor andel av bruttonationalprodukten.
25. Arbetsmarknad: Norden har en väl fungerande arbetsmarknad. Vi har bra samspel mellan arbetsgivare, fackliga organisationer och offentlig sektor. Vi har lagstiftning, kollektivavtal, branschförhandlingar och arbetsrätt. Detta ger social stabilitet, god arbetsmiljö och få strejkdagar.
26. Miljö: Norden leder i miljö och hållbarhet. Norden leder utveckling av gröna tekniker och klimat.
27. Energi: Norden leder i förnybar energi. Världsledande i förnybar energi av slutliga energianvändning.
28. Välfärdssamhälle: Norden är ett välfärdssamhälle. Vi har ett välutvecklat socialt trygghetssystem, med skattefinansierad sjukvård, utbildning, föräldraledighet, barnbidrag, studiestöd och socialt skyddsnät.
29. Samhällsmodell: Nordens samhällsmodell är unik. Norden har en skattefinansierad, generell välfärd på hög nivå, bra utbildning, stark jämlikhets- och jämställdhetstradition, regional utjämning, minoritetsskydd, aktiv arbetsmarknadspolitik, kollektivavtal, höga miljökrav och stort mellanstatligt samarbete i Norden.
30. Omvärldsbild: Norden är i omvärldens ögon en enhet. Vi är ofta ett föredöme för andra. Länderna toppar internationella mätningar, ofta på fem-i-topp-listan och nästan alltid på tio-i-topp-listan.
Låt oss ta vara på det som gör Norden unikt. I drottning Margaretas anda bör vi forma en förbundsstat, en union, Kalmarunionen 2.0. Sex skillnader mellan statsförbund och förbundsstat finns på min webbplats jorgensval.se.
Ett fördjupat Nordensamarbete har bättre förutsättningar att bli framgångsrikt än ett EU-samarbete. Det finns starkt stöd för detta i flera opinionsmätningar. Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet frågade 2021 cirka 3 400 nordbor – liknande mätningar gjordes 1993, 2006 och 2017. Beskedet är tydligt: över 60 procent vill ha mer samarbete, 20–32 procent tycker det är bra som det är, en procent vill ha mindre.
Den nordiska samarbetsmodellen ger resultat. Nordbor har passfrihet (mer omfattande än Schengen), lika sociala rättigheter, gemensam arbetsmarknad, studiemarknad, examensgiltighet, kommunal rösträtt, harmonisering av lagar, ekonomisk integration, internationellt agerande, standarder, nordiska institutioner och praktiskt samarbete, från isbrytning och elutbyte till statistikproduktion och biståndsarbete.
Det nordiska samarbetet är vardagsnära och byggt underifrån. Min vision för Kalmarunionen 2.0 vilar på fyra ben.
1. Nära samarbete med EU. Norden samarbetar med EU inom ramen för frihandels- och samarbetsavtal med EU av schweizisk modell, inom ramen för avtalet Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) – på engelska EEA – eller inom ramen för ett framtida avtal mellan EU och Storbritannien och/eller Kanada.
2. Fördjupat samarbete i Norden. Detta bör ske inom ramen för en förbundsstat, med direktval av Nordiska rådet som beslutande församling, inre marknad, miljö- och klimatpolitik, personnummersystem, elektroniskt ID, betalsystem, tydliga samarbetsområden, en ”grundlag” (Helsingforsavtalet) som omfattar utrikes-, säkerhets-, försvars- och klimatpolitik samt de självstyrande områdenas suveränitet.
3. Gemensam valuta. Antingen en enhetsvaluta eller ett system med parallella valutor.
4. Öppna gränser. Breddat och fördjupat Nordensamarbete är omöjligt i EU – EU bygger på konformitet.
De grundläggande likheterna mellan de nordiska länderna ger Norden en unik möjlighet till framgångsrik politisk, ekonomisk och folklig integration. En förbundsstat Norden, en Kalmarunion 2.0 i drottning Margaretas anda, har förutsättningar att bli en framgång. Norden har ett demos, ett nationsbindande kitt.
Det är dags att ännu en gång mana regeringar, parlament, nordiska institutioner och nordiska medborgare till ett ”Ge Norden en chans” – som för övrigt var namnet på en bok jag skrev 1993, förr 33 år sedan. Nu är det hög tid för tillägget: ”Dags för förbundsstaten Norden”, ett Nordens förenta stater, en Kalmarunion 2.0!
Här lägger ordföranden för danska Foreningen Nordens Ungdom. Steffen Bagger, blommor på Margareta I:s sarkofog i danska ”kungakyrkan” Roskilde domkyrka. I denna domkyrka ligger praktiskt taget alla danska kungar och drottningar begravda i sarkofager. Det finns även en sarkofag (allmänheten får inte se den) förberedd för Margrethe II, den nu levande drottningen, som 2024 abdikerade till förmån för sin äldste son Frederik X.
