Häromdagen skrev jag om eldrivna färjor med batteridrift, som redan är i gång. Det finns också eldrivna fartyg med vätgasdrift, som alltså använder bränsleceller för att generera el. De är färre och är lämpade för större fartyg.
Om tre år kan en snabbgående vätgaskatamaran vara i drift mellan det svenska fastlandet och Gotland. Gotlandsbolaget planerar för att sjösätta en snabbgående katamaran, Horizon X. Den finns ännu inte, men 2023 tecknade Gotlandsbolaget en avsiktsförklaring med det australiensiska varvet Austal om att utveckla fartyget med plats för 1 450 passagerare. Målet är att inom kort teckna avtal om byggnation av färjan.
Gotlandsbolaget vill komplettera befintlig flotta av större passagerar- och fraktfartyg med en snabbgående katamaran. Men det hänger på att Gotlandsbolaget vinner den statliga upphandlingen, som nu pågår, och får fortsätta bedriva trafiken fastlandet–Gotland 2027–2035.
Världens första vätgasdrivna färja är norska rederiet Norleds 82 meter långa fartyg Hydra. Det tar 300 passagerare och 80 bilar. Hydra går nordost om Stavange på rutten Hjelmeland–Spikaland–Nesvik.
Ett bekymmer med vätgasdrift är att vätgasen måste vara grön om den ska bidra till energiomställningen.
Grön vätgas är producerad genom elektrolys av vatten med hjälp av elektricitet från förnybara energikällor som sol-, vind- och vattenkraft. Därmed är grön vätgas klimatneutral, utan annat utsläpp än vatten.
Man brukar delar in vätgasproduktionen i olika färger.
Grå vätgas är den vanligaste formen av vätgas. Den är producerad genom reformering av naturgas, en process som genererar koldioxid (CO2) som en biprodukt.
Blå vätgas är en mellanliggande lösning mellan grå och grön vätgas. Den produceras också genom reformering av naturgas, men i det här fallet fångas och lagras koldioxiden i stället för att släppas ut i atmosfären genom carbon capture and storage (CCS).
Brun vätgas produceras genom en process som kallas kolförgasning, där man använder brunkol. Denna metod innebär att organiska eller fossilbaserade material omvandlas till kolmonoxid (CO) och koldioxid (CO2) vid mycket höga temperaturer, utan förbränning, med hjälp av en kontrollerad mängd syre och/eller ånga.
Svart vätgas produceras genom en process som kallas kolförgasning, där man använder svartkol. Denna metod innebär att organiska eller fossilbaserade material omvandlas till kolmonoxid (CO) och koldioxid (CO2) vid mycket höga temperaturer, utan förbränning, med hjälp av en kontrollerad mängd syre och/eller ånga.
Det finns även turkos vätgas (som grå och blå vätgas men elektricitet används för att skapa värme genom pyrolysmetoden), rosa vätgas (vattenelektrolys med hjälp av kärnkraft), gul vätgas (som rosa vätgas eller med mixade energikällor) och vit vätgas (vätgas i naturen i olika avlagringar; finns ingen metod för att utvinna och använda denna vätgas).
Ett annat bekymmer med vätgasdrift är att energiförlusterna är stora i omvandlingen från el till vätgas.
Tidningsklippet är från tidningen Skärgården 21–22 mars 2024, som berättar om vätgaskatamaranen.
Denna artikel handlar om eldrivna färjor och andra fartyg med bränsleceller och vätgas. Sedan finns också eldrivna färjor/fartyg med batterier, som jag tidigare skrivit om, bland annat Elfärjor är igång.
Här är exempel på eldrivna fartyg med bränslecells- och vätgasdrift:
• Två 135 meter långa containerfartyg för sträckan Oslo–Rotterdam, ägda av logistikföretaget Samskip Group, med 3,2 MW vätgasbränsleceller vardera. Fartygen ska levereras från det indiska varvet Cochin Shipyard under kvartal 3 och 4 år 2025. De har dieselgeneratorer som reserv. Ett av dessa fartyg kommer med vätgasdrift att kunna minska koldioxidutsläppen med cirka 25 000 ton per år.
Text och foto:
Jörgen Bengtson