Att ladda elbil är lätt. Här kommer en praktisk genomgång, där det viktiga är att skaffa sig en bra app för mobilen, för att hålla koll på laddplatser och priser, i första hand Chargefinder.
Det är lätt genom att bränslet finns i närmast elkontakt. En svårighet är att priserna för snabbladdning varierar stort och betalsätten är många. Men det stora fördelen med elbilen är billigt bränsle
Långsamladdning nästan överallt
Eftersom Sverige har cirka 30 miljoner elbabonnemang, är det lätt att alltid hitta ett ställe att ladda på. Det går att ladda i vanligt, jordad väguttag. Jag har själv laddat från uttag inomhus. Det var på en bygdegård, som inte hade utomhuskontakt. Jag använde min Schukokabel via ett fönster för att fylla på elektroner
Lägg till detta att det finns desinationsladdning, vanligen på 11 eller 22 kilowatt, på massor av ställen plus snabbladdning i olika storlekar. Därmed är laddning inget problem, även för den som åker långt, men det kan kräva planering.
Det finns olika standarder – kontakter – för laddning. Med tiden har det blivit en dominerande för snabbladdning/supersnabbladdning via likström, CCS (Combined Charging System), och en för destinationsladdning via växelström, Typ 2.
Snabbladdning på allt flera ställen
Det finns två paneuropeiska snabbladdningsnätverk, Tesla och Ionity. Dessa har bra täckning i Norden, Västeuropa och Sydeuropa. I Östeuropa är det sämre täckning eller inga laddstationer alls.
Tesla har öppnat de flesta laddstationer för alla typer av elbilar, även icke-Teslor. Som icke-Tesla-bilist betalar man en månadsavgift (cirka 130 kronor), för att få samma pris som Teslabilister. Dock går det inte att ladda bilar med 800-voltssysetem (moderna Porsche, Hyundai och Kia) samt i växande grad lastbilar och bussar.
Ionity är öppen för alla elbilar. En nackdel är att Ionity har betydligt färre laddstationer än Tesla, men företaget har fått fart på utbyggnaden efter en långsam start. Ionity har fördelen av att alla laddpunkter är snabba supersnabbladdare (350 kilowatt, kW) och att systemet har 800-kilovoltsladdning, vilket riktigt moderna elbilsmodeller drar fördel av.
Snabbladdning i Sverige växer snabbt
Om man begränsar sig till snabbladdning i Sverige, är alternativen många. Sent om sider har bensnstationskedjorna insett att snabbladdning och framför allt supersnabbladdning är framtiden. Tillsammans med äldre och nyare aktörer för snabbladdning finns ett stort och växande utbud av snabbladdningsstationer.
Man delar in laddarna i snabbladdning (50–150 kW) och supersnabbladdning (150–350 kW), båda med spänning på 400 eller 800 volt samt likström. Sedan finns också destinationsladdning (3–22 kW), av vissa kallad långsamladdning, med växelström.
Det största aktörerna i Sverige på supersnabbladdning, snabbladdning, destinationsleddning och laddlösningar, inklusive betallösningar för laddning är:
• Aimo Charge
• Allego
• Assemblin Charge
• Chargenode (EVcore och Chargenode)
• Chargepoint
• Circle K
• Cloudcharge, inklusive Defa
• Fortum charge & drive, inklusive Lidl
• Hedin supercharge
• E-on Drive och Clever
• Eways
• Ionity
• kWatt
• Lidl
• Milepost
• Monta
• Eviny
• Mer
• Nima
• OKQ
• Göteborg Energi
• Pair
• Parkering Göteborg
• Preem
• Recharge (E-on)
• Rexel
• Tesla
• Vattenfall Incharge
• Virta
• Voltiva
• Qwello
Användbara appar
Det finns mängder av appar, där man kan välja operatör, ställa i laddhastighet (3–350 kW), vilka laddstationer som tar bankkort, vilka stationer som ligger vid hotell, golfbanor eller erbjuder gratis laddning. Bästa appen tycker vi är Chargefinder.
Det finns naturligvis operatörsanknuta appar men också flera generella appar. Dessa ger åtkomst till många operatörers laddstationer, men dessa laddlösningar är vanligen dyra.
Billiga abonnemang
Ionity har ett billigt abonnemang för den som supersnabbladdar mycket: Passport. Det finns i två versioner; ett Ionity Passport Power, som kostar 136 kronor per månad – där man laddar billigare än på Tesla – och 3,50 kronor per kWh: ett Ionity Passport Motion, som kostar 65 kronor per månad och där man laddar för 4,50 kronor per kWh, ungefär samma som hos Tesla.
Tesla har motsvarande abonnemang, som gäller för de laddstationer som är öppna för alla elbilar, cirka 80 procent av laddstationerna i Sverige. Men här fungerar inte bilar som laddar med 800-voltssystem.
Snart laddning med betalkort …
Ett bekymmer vid laddning är dels att man ofta inte vet vad det kostar och dels har varit tvungen att ladda hem särskilda appar, använda RFID-kort, nyttja sms-koder, QR-koder med mera för att ladda. Sedan 13 april 2024 är det lag på att alla nya laddstationer för elbilar måste ange priser och ta betalt via kontokort. Äldre laddstationer måste senast 2027 uppfylla dessa krav.
Till detta kommer att allt flera bilar accepterar ”plug and charge”. Det är en standard, som gör att man sätter i laddkabeln, automatiskt laddar och drar pengar från förregistrerat kort. Det är samma modell som Tesla haft sedan lång tid tillbaka.
… och tuffare krav på parkeringar
Den 1 januari 2025 är det krav på att parkeringar med fler än 20 p-platser ska ha elbilsladdare. Kravet gäller alla befintliga parkeringar, som hör till så kallade ”lokalbyggnader”; dessa kan vara arbetsplats, köpcentrum, idrottshall, skola, etcetera. Bakgrunden är ett föga känt EU-krav från 2018, ett EU-direktiv om energieffektivisering av byggnader.
Sedan 2021 finns krav på att alla nybyggda parkeringar och alla nya bostadshus med tillhörande parkering ska ha så kallad ledningsinfrastruktur. Man ska ha kanalisation/kablar, som kan strömförsörja ett visst antal laddpunkter, beroende på parkeringens storlek.
Långsamladdning med laddbox
Den stora fördelen med elbilen är billigt bränsle, om man med destinationsladdning kan ladda billigt hemma, på jobbet, i köpcentrum, annan handelsplats eller liknande – eller till och med kan ladda gratis. Men även vid prisvärd snabbladdning blir bränslet billigare än bensin-diesel-fordonsgas.
Det rekommenderbara vid destinationsladdning är att använda en laddbox med typ-2-kontakt, som säkrar att laddningen fungerar som den ska. En laddbox med typ-2-don klarar hög belastning under lång tid. ”Laddningen övervakas enligt mod 3, där anslutningen förreglas elektriskt för att förhindra i- och urkoppling under belastning”, skriver Elsäkerhetsverket i ”Ladda elbilen”.
Långsamladdning på vanligt eluttag
Men det går faktiskt att ladda på vanligt eluttag. Elsäkerhetsverket rekommenderar i första hand ladbox, men säger också att det är går att ladda på ”vanligt” jordat eluttag, förutsatt att
• elanslutning är kontrollerad av elektriker; man ska inte ha ”gamla eller felaktiga kopplingar och kabelförgreningar”;
• laddningen är begränsad till 8–10 A, eftersom vanliga uttag (Schuko) inte är ”gjorda för elbilsladdning och klarar inte återkommande hög belastning under lång tid”;
• kontrollboxen är upphäng i krok eller på annat sätt inte belastar eluttaget;
• laddkabeln inte har förlägningssladd; använd ingen utrustning mellan uttaget och laddkabeln, ”då det finns risk att säkringen inte skyddar på rätt sätt”.
Själv ser jag laddning via vanligt eluttag som bilens reservdunk. Jag har därför alltid med mig en lång laddkabel med Schukokontakt, som gör att det går att ladda på vanligt, jordat eluttag.
Sammantaget ser det alltså mycket bra ut för bränsle till elbilar. Jag summerar i orden: Inget problem med el till elbilar.
Tidigare artiklar på temat ”praktiskt om elbilar”: Elbilar med bra dragkraft (7 augusti 2024), Lätt köra rätt på el (9 juli 2024) och Litet batteri ofta bättre (7 juli 2024).
Bilden visar laddkabel för vanligt eluttag, där laddkabeln fungerar som bilens ”reservdunk”.
Text och foto:
Jörgen Bengtson
Artikeln publicerad 25 september 2024
•