Jag har ett långt samhällsengagemang och politiskt liv. Det tog form tidigt och vilade från början på tre ben, som fortsatt står sig:
• regionalpolitiken: jag såg hur illa bönderna och bybor for i Jämtland – där jag hade släkten på min mammas sida och tillbringade loven under uppväxten – och i resten av Sverige;
• miljöfrågorna: jag engagerade mig i konkreta miljöfrågor från början och blev kärnkraftsmotståndare cirka 1972 med förnybara energikällor som intresse;
• EG/EU-frågan: jag är motståndare till att Sverige ska vara del av ett europeiskt statsbygge och stark anhängare av breddat och fördjupat samarbete i Norden.
Mitt samhällsengagemang började 1969, då jag blev medlem i Centerns ungdomsförbund (CUF). Året efter var jag aktiv i skolvalet i Mälarhöjdens skola (Stockholm). Jag mötte bland annat Anders Johnson (fp) i en stor EG-debatt i skolans aula. I skolvalet fick mittenpartierna (c och fp) egen majoritet på Mälarhöjdens skola.
Sedan började mitt kommunala centerengagemang i Stockholms stad i en social distriktsnämnd på 1970-talet. Jag var distriktsordförande för CUF i Stockholms stad 1980–1981, som då var ett stort distrikt med två anställda, där jag efterträdde Andreas Carlgren som ordförande.
Jag blev regionpolitiker (fritidspolitiker) i två mandatperioder i Stockholms läns landsting 1979–1985, gruppledare för Centern i utbildningsnämnden under samma tid och ordförande för en stor biblioteksutredning, ”1988 års biblioteksutredning”, 1987–1988.
Mitt samhällsengagemang tog sig också uttryck i studier: två terminer Poppius journalistskola, 60 poäng statsvetenskap (har oavslutad B-uppsats), 40 poäng informationsteknik, 15 poäng statistik och 10 poäng ekonomisk historia. Jag har dessutom bland annat läst en copywriterkurs ”Säljande ord – copy” och studerat ledarutveckling på Vitægruppen. Min grundläggande utbildning fick jag på Brännkyrka gymnasium (samhällsvetenskaplig linje) och Camas High School (amerikansk studentexamen i Washington, USA), som gav mig fördjupad förståelse för den svenska och nordiska samhällsmodellen.
Jag började min yrkesbana som redaktör och ansvarig utgivare för en politisk ungdomstidning (Ung Center) 1977–1979, gjorde värnplikten som reporter på Värnpliktsnytt 1979–1980 och var heltidsarbetande frilansjournalist med eget företag 1980–1988. Jag gjorde bland annat taltidningar och hade en utrikeskrönika varje vecka i tiotalet svenska och finlandssvenska dagstidningar. Jag levererade en gedigen artikel plus faktaruta och bild långt innan internet, artificiell intelligens (AI) och andra hjälpmedel fanns. Arbetade också som motsvarande borgarrådssekreterare gentemot kommunstyrelsen och facknämnder i Stockholms stadshus 1984–1985.
Jag blev rekryterad som chefredaktör och ansvarig utgivare, tillika politisk redaktör huvuddelen av tiden och mot slutet redaktionschef, för Hudiksvalls Tidning (C) 1988–1999. På den tiden var HT en stor tidning, med till en början sex lokalredaktioner och mot slutet av mitt chefredaktörsskap 48 personer under mig.
Chefredaktörsskapet lämnade jag hösten 1999, blev projektledare för att etablera ett fiberoptiskt stadsnät (bredbandsnät) i Hudiksvalls kommun 2000–2001 och sedan ansvarig för etableringen av Hudiksvalls stadsnät 2001–2005. Det är på många sätt det mest samhällsbyggande uppdrag jag haft.
Huvuddelen av yrkeslivet har jag varit företagare på heltid (däremellan på deltid), först som frilansjournalist 1980–1988, sedan som konsult från 2006. Då hade jag bland annat NyföretagarCentrum som heltidskund 2008–2022, där jag var ansvarig för nyetableringar av lokala NyföretagarCentrum i hela Sverige. Tillsammans med min hustru Agneta, startade vi STF hotell och konferens Hudiksvall Kungsgården Långvind 2010.
Mitt motstånd mot svenskt EU-medlemskap gjorde att jag organiserade den tvärpolitiska listan EU-motståndarna 1999 i Sveriges andra EU-parlamentsval. Jag tog steget sedan Centerpartiet vägrat mig plats på EU-valsedeln, trots högt stöd i medlemsomröstningen. Listan samlade representanter från Centerpartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet de gröna, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, som var motståndare till svenskt EU-medlemskap och ville ge det en röst i EU-parlamentet. Jag var också en av listans toppkandidater.
När jag lämnade Hudiksvalls stadsnät, gav jag mig in i kommunpolitiken, fortsatt som fritidspolitiker. Jag blev efter valet 2010 ledamot av kommunfullmäktige och ordförande för det största kommunala bolaget i Hälsinglands största kommun, AB Hudiksvallsbostäder (nu Glada Hudikhem AB), 2011–2015; efter majoritetsskifte i Hudiksvall var jag vice ordförande 2015–2022.
Jag var också ledamot i flera nämnder i Hudiksvalls kommun: social- och fritidsnämnden 2011–2014, byggnadsnämnden 2015–2022, kommunstyrelsen (ersättare) samt vice ordförande för Hudiksvalls kommunfullmäktige 2017–2022 och därmed högst förtroendevalda centerpartist.
Sent omsider återvände jag även till regionpolitiken, som ersättare i regionfullmäktige 2017–2022; merparten av fullmäktigemötena var jag tjänstgörande. Jag var också enda ledamot för Centerpartiet i Region Gävleborgs hållbarhetsnämnd, som bland annat hanterar kollektivtrafiken.
Som den journalist jag är, kan jag inte låta bli att skriva. Det har blivit över 20 000 dagspress-, tidskrifts- och webbartiklar. Det har också blivit två böcker, ”Ge Norden en chans!” 1993 och ”Mer eller mindre union?” (med andra) 1995. Till detta kommer mängder av föredrag inom främst medieområdet, mötesteknik, föreningskunskap, samhälle och elbilar samt mötesordförandeuppdrag på nationell, regional och lokal nivå, både för ekonomiska föreningar och ideella föreningar. Är också en riktig föreningsräv, som skrivit många stadgar för ideella föreningar.
Till föreningsengagemanget hör att jag varit ordförande som elev för gymnasial samarbetsnämnd 1973–1975, grundare och förbundsordförande för Föreningen Nordens ungdomsförbund (FNUF) 1978–1982, ledamot av Föreningen Nordens centralstyrelse 1980–1982, medstiftare och styrelseledamot av it-föreningen Via Futura 1999–2001, vice ordförande i Långvinds samfällighetsförening 2003–2007, medgrundare och styrelseledamot i föreningen Visit Glada Hudik 2012–2020, vice ordförande i bolaget Visit Glada Hudik AB 2016–2019, vice ordförande (tidigare kassör) i föreningen Långvinds kapellförening 2014–, ordförande i stiftelsen Centerjournalisternas stipendiefond 2014–2021, vice ordförande i bolaget Visit Hälsingland Gästrikland AB 2016–2019, grundare av och ordförande för Långvinds byalag 2015–, initiativtagare, interimsordförande och kassör i Bygderådet i Hudiksvalls kommun 2017–, ledamot av förbundsstyrelsen för Norrlandsförbundet 2023–, president och ordförande för Rotary i Hudiksvall 2023–2024, styrelseledamot i Stadsnätsveteranerna (SNV) 2025– samt styrelseledamot i Föreningen Nordens lokalavdelning i cirka 50 år.
Jag har också varit diplomerad nyföretagarrådgivare, mentor, presschef för nej-sidan i folkomröstningen om medlemskap i Europeiska Unionen (EU) 1994 och Europeiska monetära unionen (EMU) 2003, ungdomsledare, studiecirkelledare, reseledare och kårfullmäktigeledamot.
Jag lämnade alla centeruppdrag efter valet 2022, utom kyrkofullmäktige Enånger–Njutånger, där jag varit ledamot sedan 2017. Jag skrev om det på min webbplats 27 september 2022.
Under 2024 bestämde Agneta och jag oss för att sälja fastigheten och verksamheten i Långvind (STF hotell och konferens Hudiksvall Kungsgården Långvind) och flytta till Nyköping i slutet av augusti 2025; dessförinnan hade vi kollat in bostadsmarknaden från Hudiksvall till Halland, från enfamiljshus till bostadsrättslägenhet. Om uppbrott vid 70 års ålder och flytt till Nyköping, berättar vi i bild och text sedan maj 2025 på Instagram, www.instagram.com/70plus_och_ny_i_nykoping.
Jag är flitig i sociala medier, med flera webbplatser, Facebook- och Instagramkonton.
Bilden visar Jörgen Bengtson i maj 2025.
Sidan uppdaterad 23 augusti 2025