Finns det en marknad för snabba småbilar, ”hundkojor” på steroider? Ja, kanske. BMW-ägda Mini satsar på Mini John Cooper Works Electric, som har extra hästkrafter och chassistyvhet jämför med sitt syskon.
Tyska BMW (Bayerische Motoren Werke) har steg för steg omvandlat brittiska Mini, ”Hundkojan”, till eldrivna småbilar: Mini Cooper, Mini Aceman, Mini Countryman och nu Mini John Cooper Works Electric (Mini JCW Electric). Mini JCW Electric är en prestandaversion av klassiska Mini Cooper, en vidareutveckling av Mini Cooper SE till rallybil och gokart. Denna artikel handlar om Mini JCW Electric, som Teknikens Värld testat.
Mini Cooper Electric har en stark bakgrund som bensinbil. John Cooper var en brittisk racingförare som 1961 skapade en prestandaversion av den klassiska Mini – Mini Cooper.
Mini JCW Electric är byggd på en ren elbilsplattform, J01, i ett samarbete BMW–Great Wall Motor.
Tillverkningen sker i Zhangjiagang, Jiangsu, Kina. Planer finns för tillverkning i Storbritannien.
Enligt tillverkaren är Mini JCW Electric en kompakt halvkombi. Det är alltså ingen suv, eftersom den saknar fyrhjulsdrift och dragkrok, har litet bagageutrymme, inte plats för fem personer och låg markfrigång (143 millimeter).
Vi har skrivit sex artiklar om Mini på Jörgensval.se, där den senaste med länkar är Mini Aceman för dyr (250118).
Teknikens Värld har gjort en test av Mini JCW Electric i vad den kallar ”Provkörd”, där den inte delar ut betyg. Vi tolkar omdömet som tveksamt.
Teknikens Värld sammanfattar sin uppfattning om bilen i rubriken, ”Elektrisk busunge Snabbast Minin är tillbaka i trotsåldern”. Den säger inte så mycket om bilen mer än att den är sportig.
Garantier: nybil två år, vagnskada tre år, rostskydd tolv år, lack tre år samt batteri åtta år eller 16 000 mil.
Priset för Mini JCW Electric är från 520 900 kronor. Tillvalspaket gör bilen dyrare.
Jag saknar en del på Mini JCW Electric: en version med större räckvidd, fyrhjulsdrift, dragkrok, ström från bilen/batteribank/V2L och främre lastutrymme (frunk).
Teknikens Värld nämner två specifika konkurrenter till Mini JCW Electric: Abarth 500e, ”Ännu mer av en gimmick. Sämre sittkomfort, ännu störigare artificiella ljud. Men ändå… lite kul. Pris: 489 900 kronor”; Alpine A290, ”Nya Renault 5 har varit hajpad som få, och charmat en halv värld. Alpine A290 är dess busiga syskon. Pris: Ca 400 000 kronor.”Till konkurrenterna hör rimligen också andra bilar, lite beroende på om man går upp i storlek och var man lägger motorstyrkan.
I sammanställningen nedan utgår jag från Mini JCW Electric, som testet omfattar. Jag summerar vad jag uppfattar som biltestarens plus och minus med bilen.
På plussidan:
+ sportiga stolar och stylingattiraljer
+ ”spjuveraktig uppsyn”
+ bra stolar
+ många körlägen (sju)
+ rolig att köra
+ trådlös mobilladdning
På minussidan:
– hårt chassi
– stenhård fjädring
– dålig hantering av ojämnheter i vägen
– framhjulen mäktar inte med elbilens direkta vridmoment
– dåligt artificiellt motorljud
– fyrhjulsdrift vore att föredra
– få fysiska reglage
Mini John Cooper Works Electric får inga poäng i testet.
Läs hela artikeln på Tveksam Mini JCW Electric (250617).
Testet publicerades i Teknikens Värld nummer 13, 2025 (bakom betalvägg).
Foto: Mini