Häromdagen skrev jag om eldrivna färjor med batteridrift, som redan är i gång. Det finns också eldrivna fartyg med vätgasdrift, som alltså använder bränsleceller för att generera el. De är färre och är lämpade för större fartyg.
Om tre år kan en snabbgående vätgaskatamaran vara i drift mellan det svenska fastlandet och Gotland. Gotlandsbolaget planerar för att sjösätta en snabbgående katamaran, Horizon X. Den finns ännu inte, men 2023 tecknade Gotlandsbolaget en avsiktsförklaring med det australiensiska varvet Austal om att utveckla fartyget med plats för 1 450 passagerare. Målet är att inom kort teckna avtal om byggnation av färjan.
Gotlandsbolaget vill komplettera befintlig flotta av större passagerar- och fraktfartyg med en snabbgående katamaran. Men det hänger på att Gotlandsbolaget vinner den statliga upphandlingen, som nu pågår, och får fortsätta bedriva trafiken fastlandet–Gotland 2027–2035.
Världens första vätgasdrivna färja är norska rederiet Norleds 82 meter långa fartyg Hydra. Det tar 300 passagerare och 80 bilar. Hydra går nordost om Stavange på rutten Hjelmeland–Spikaland–Nesvik.
Ett bekymmer med vätgasdrift är att vätgasen måste vara grön om den ska bidra till energiomställningen.
Grön vätgas är producerad genom elektrolys av vatten med hjälp av elektricitet från förnybara energikällor som sol-, vind- och vattenkraft. Därmed är grön vätgas klimatneutral, utan annat utsläpp än vatten.
Man brukar delar in vätgasproduktionen i olika färger, där grå vätgas är den vanligaste formen; den är producerad genom reformering av naturgas, en process som genererar koldioxid (CO2) som en biprodukt. Till detta kommer blå vätgas, svart vätgas, turkos vätgas, rosa vätgas, gul vätgas och vit vätgas
Ett annat bekymmer med vätgasdrift är att energiförlusterna är stora i omvandlingen från el till vätgas.
Tidningsklippet är från tidningen Skärgården 21–22 mars 2024, som berättar om vätgaskatamaranen.
Läs hela artikeln på Fartyg på vätgas kommer!
Text och foto:
Jörgen Bengtson