Har Kungsgården Långvind Sveriges största samling av flerbandsencyklopedier? Frågan är relevant efter senaste förvärvet, Svenska uppslagsboks första upplaga. Det är flerbandsuppslagsverk nummer 47 i samlingarna.
– Uppslagsverket är en gåva från en av Agnetas äldsta vänninor, Elisabeth Boding Nordström. Nu ska hon och hennes man flytta till mindre boende, där de 31 banden inte får plats. Verken är mycket väl använda, vilket visar vilken viktig kunskapskälla Svensk uppslagsbok varit för Elisabeths anförvanter, säger Jörgen Bengtson på Kungsgården Långvind.
På bilden syns det senaste förvärvet. Undertill skymtar de tre föregående: Encyclopædia Britannica i tre band från 1771, Svenskt Konversations-Lexikon i fyra band från 1845 och Lindblads Lexikon i tre band från 1925.
– Vi är sedan tidigare övertygade om att Kungsgården Långvind har Norrlands största bibliotek med flerbandsencyklopedier, men är det också Sveriges största? undrar Kungsgården Långvinds Agneta Bengtson.
– Med detta verk har vi en imponerande samling med de klassiska svenska encyklopedierna: Nordisk familjebok, Bonniers konversationslexikon/folklexikon/lexikon/stora lexikon, Kunskapens bok, Focus Uppslagsbok, Nationalencyklopedin och Bra böckers lexikon, säger encyklopedibitaren Jörgen Bengtson.
– Det är tur att min man inte samlar på bilar, för då hade det snabbt blivit stora problem med plats för dem, säger Agneta Bengtson.
Nu är dock bokhyllorna så fulla i Kungsgården Långvinds bibliotek och kontor, att det senaste verket fick plats först efter utrensning av daterad samhällslitteratur. Till detta kommer att några encyklopedier – som är i mindre format – står i dubbla led.
Samlingen på Kungsgården Långvind består av 47 flerbandsuppslagsverk, från stora Nordisk familjeboks uggleupplaga (38 band), via Encyclopædia Britannica (30) till mer slimmade verk som minstingen, Columbia Viking Encyclopedia (2).
Här finns uppslagsverk på svenska (flertalet rikssvenska, ett finlandssvenskt), brittisk engelska (Encyclopædia Britannica), amerikansk engelska (Encyclopedia Americana och Columbia Viking Encyclopedia), danska (Hagerups illustrerede konversationsleksikon), norska (Aschenhougs konversasjonsleksikon i två olika upplagor samt Pax Leksikon).
Till rariteterna hör två regionala encyklopedier – Uppslagsverket Finland och Norrländsk uppslagsbok – samt Sveriges första uppslagsverk producerat för svenska förhållanden, Svenskt Konversations-Lexikon från 1845, och det mest klassiska uppslagsverket av dem alla, Encyclopædia Britannica från 1771 (faksimil). Samlingen sista verk är Nationalencyklopedin i tre band från 2008.
Encyklopedibiblioteket består av följande flerbandsuppslagsverk, med antal band och första bandets utgivningsår.
• Encyclopædia Britannica, 3 band, 1771 (faksimil)
• Svenskt Konversations-Lexikon, 4 band, 1845
• Nordisk familjebok, Konversationslexikon och realencyklopedi, andra upplagan, 38 band, 1904
• Bonniers konversationslexikon, 12 band, 1922
• Nordisk familjebok, Encyklopedi och konversationslexikon, tredje upplagan, 23 band, 1923
• Lindblads Lexikon, Illustrerad uppslagsbok, 3 band, 1925
• Svensk uppslagsbok (första upplagan), 31 band, 1930
• Åhlén & Åkerlund:s konversationslexikon, 29 band, 1931
• Bonniers konversationslexikon, andra, omarbetade upplagan, 15 band, 1937
• Aschenhougs konversasjonsleksikon, ny utgave, 15 band, 1939
• Hagerups illustrerede konversationsleksikon, fjerde udgave, 10 band, 1948
• Svensk uppslagsbok, andra upplagan, 32 band, 1949
• Kunskapens bok (första upplagan), 9 band, 1952
• Kunskapens bok, fjärde upplagan, 9 band, 1952
• Bonniers Folklexikon, 5 band, 1954
• Kunskapens bok, femte upplagan, 9 band, 1954
• Nordisk familjebok, Encyklopedi och konversationslexikon, fjärde upplagan (1951 års upplaga), 23 band, 1956
• Kunskapens bok, sjätte upplagan, 10 band, 1958
• Focus uppslagsbok, 10 band (inklusive specialband), 1959
• Lilla uppslagsboken, andra upplagan, 10 band, 1964
• Bonniers Lexikon, 15 band, 1966
• Encyclopedia Americana, International Edition, 30 band, 1966
• Focus Uppslagsbok, andra upplagan, 5 band, 1967
• The Columbia Viking Desk Encyclopedia, 2 band, Third Edition, 1968
• Nordisk familjebok Combi Visuell, 5 band, 1971
• Lilla uppslagsboken, andra upplagan, 11 band (inklusive supplementband), 1973
• Aschehoughs konversasjonsleksikon, femte utgave, 20 band, 1974
• Focus Uppslagsbok, fjärde upplagan, 12 band (inklusive specialband), 1977
• Media Familjelexikon, 18 band (inklusive specialband), 1979
• Encyclopædia Britannica, 15th Edition, 30 band, 1981
• Pax Leksikon, 2. utgave, 6 band, 1982
• Uppslagsverket Finland, 3 band, 1982
• Slå upp, 12 band, 1985
• Bonniers Lilla Uppslagsbok, fjärde upplagan, 3 band, 1984
• Bonniers stora lexikon, 15 band, 1985
• Nationalencyklopedin, 20 band, 1989
• Prismas stora uppslagsbok, andra upplagan, 3 band, 1989
• Stora Focus, 16 band (inklusive specialband), 1990
• Bra böckers lexikon, fjärde upplagan, 25 band, 1991
• Bonniers Lexikon, 24 band, 1993
• Norrländsk uppslagsbok, 4 band, 1993
• Prismas lexikon, första upplagan (1990 års upplaga), 5 band, 1994
• Respons, 8 band (inklusive specialband), 1996
• Nationalencyklopedin supplement, 3 band, 2000
• Alf Henriksons A till Ö, En uppslagsbok, 3 band, 2005
• Respons Aha, Modern kunskap för alla, 10 band (inklusive specialband), 2005
• NE i tre band, 3 band, 2008
Till flerbandsverken kommer följande enbandsverk, med utgivningsår:
• Ungdomens egen uppslagsbok, 1940
• NKI-skolans uppslagsbok, 1946
• Kunskapens bok, tilläggsband efter sjätte upplagan, 1965
• Lilla Focus, tredje upplagan, 1974
• The New Columbia Encyclopedia, 1975
• Norstedts svenska ordbok + uppslagsbok, andra upplagan, 1999
• Norstedts uppslagsbok, trettonde upplagan, 2003
• The Penguin Encyclopedia, Second Edition, 2004
• Bonniers Uppslagsbok, 2007
– Både boende och tillfälliga gäster på Kungsgården Långvind är välkomna att botanisera bland verken, säger Agneta Bengtson.
Text och foto:
Jörgen Bengtson